Datum: 23.06.2011

Kontakt: jafarhasanpoor@gmail.com

Jag ber om ursäkt för eventuella stav- och grammatiskfel

Om upprättelse, försoning, medling och hämnd: Del (3)

3.1. En källa om hämnd

      För att förstå hur hämnden skadar oss och hur vi kan nå upprättelse rekommenderar jag Böhm och Kaplans’ viktiga undersökning, ”Hämnd eller upprättelse – hämndspiralens psykologi, Natur & Kultur, 2006, 2009.” Jag själv har strukit under några rader.

3.1.1. Vad är hämnd?

”… hämnd… är… för det mesta… olika handlingar som har sin grund i hatkänslor och hämndfantasier, som kan göra oss båda upphetsade och illa till mods.”

”Hämndfantasier kan vi betrakta som ett allmänt förekommande fenomen. Vi blir rasande, men besinnar oss genom tankearbete och reflektioner. I fantasierna får hatet eller avunden fritt spelrum, men utan att ta sig uttryck i handling.”

”Hämndhandlingar är betydligt mindre vanliga än hämndfantasier, men vanligare än vi tror…” ”I hämnd handlingar får raseriet mer eller mindre fritt utlopp, vilket innebär att den kränkte slipper tänka på och bearbeta sin upplevelse. Han eller hon kan då inte heller hitta en konstruktiv lösning, som att söka upprättelse eller försöka se situationen ur den andres perspektiv.” (ss 18-19)

3.1.2. Hämnd och närbesläktade begrepp

”… Man kan tänka sig flera besläktade begrepp till hämnd.

Avund är en missunnsam jämförelse med vad den andre verkar ha fått, ofta kopplad till en önskan att få ta över eller förstöra det den andre har.”

”Nedvärdering är ett sätt att slippa denna avundsamma jämförelse.”

”Rivalitet är ett mer socialt acceptabelt sätt att tävla med den andre om uppmärksamhet, kärlek, ära, ägodelar och så vidare.”

”Syndabock är den person som får bära skulden för något någon eller några andra av olika skäl inte vill eller orkar bära. Man ’skyller på’ den andre.”

”Självförsvar kan vara ett behärskat sätt att hindra någon från att skada sig, men det kan också vara ett sätt att dölja en mer offensiv hämndattack mot den andre, särskild eftersom hämnden triggas av en kränkning.”

”Vedergällning hör vi ibland om i rapporter från oroshärdar i världen. Det kan låta som en välavvägd och ”legitim” motattack. Som om dosen man ger igen med lagom stor jämfört med det lidande man själv erfarit. Vi betraktar dock även detta begrepp som ett försök till en förskönande omskrivning av hämnden.” (ss 19-20)

3.1.3. Hämnd kan vara ett vapen för maktlösa

”Folklivsforskaren Bengt af Klintberg (1996) har analyserats varför det finns så många moderna sägner om hämnd. Han menar att hämndberättelserna utgör ett vapen för maktlösa människor. I våra moderna västerländska kulturer måste vi tränga bort hämndkänslor, eftersom dessa anses vara primitiva. (Detta kan jämföras med att hämnden i vissa kulturer, som inuitkulturen, ses som en legitim plikt för alla som vill bli respekterade.) Sägnerna erbjuder ett socialt accepterat utlopp för hämndbegär, som vi dessutom inte behöver känna någon skuld för. (s 31)

3.1.4. Den rättmäktiga hämnden?

”Det tycks alltså finnas ett behov att omvandla hämndbegäret till något rättfärdigt och skyla över dess primitivitet. Inte minst i modellen för alla moderna historier om hämnd, Greve av Monte Cristo, framsälls hämnden som rättmätig. Redan från början ställer vi oss på den drabbade huvudpersonens sida, vars hämnd är utformad så att han systematiskt ger igen med samma mynt. (s 32)

3.1.5. En hämndspiral: Star Wars

”I filmen talar man om de onda och goda sidorna inom varje individ och om skillnaden mellan onda och goda människor. Yoda säger alltså att Kraften bara får användas för försvar, aldrig för anfall, medan den mörka sidan handlar om aggressivitet, passion, ilska, hat, avund- inte helt olikt de sju dödssynderna. De är lätt att falla för den mörka sidans frestelser, men om man hänger sig åt dem så fastnar man i ondskans spår…” (s 35).

3.1.6. Att utsättas för kränkning (hämndfantasier och hämndhandlingar)

”Tankar och fantasier om hämnd uppstår generellt ur den vrede som väcks efter att vi försatts i ett underläge på ett förödmjukande sätt. Man kan säga att hämndtankarna har sin grund i en traumatisk händelse uppbyggd av yttre kränkningar och inre sårbarhet.” (s 44)

3.1.7. Den destruktiva gruppen

”…Många hämndspiraler i samhället är kopplade till gruppsykologiska mekanismer. Ett exempel är eskalerade våld mellan rivaliserade ungdomsgäng.” (s 62)

3.1.8. Hämnd i samhället

”Vi är plågsamt medvetna och informerade om det våld som finns i vårt eget och andras samhällen. Men vi kanske inte är lika medvetna om hur ofta detta våld innehåller hämndaspekter. Båda i Sverige och i andra länder sker gänguppgörelser i den undre världen som tycks vara utpräglade hämndhandlingar. Det utbredda våldet mot kvinnor, som misshandlas och våldtäkter, har inte sällan dolda hämndmotiv.”(s 79)

3.1.9. Finns grogrund för hämndspiraler i det svenska samhället?

”…Har då dessa teorier någon relevans för oss som lever i Sverige i dag? Svaret är jag. Visserligen är Sverige ett demokratiskt land, men även här finns det tendenser till gruppkonflikter och en växande främlingsfientlighet som vi bör se upp med för att detta inte ska resultera i en eskalerade hämndspiral.” (s 96)

3.1.10.  Vardags hämnd: parrelationen

”Hämnden i vardagsrelationer är mycket vanligare än vi vill tro. Ofta döljer den i subtila handlingar eller till synes legitima svar på upplevda attacker, och skapar en negativ spiral utan att någon av parterna är medvetna om det innan det är för sent . (s 110)