|
Jag ber om ursäkt för eventuella stav-
och grammatiskfel
Datum: 18.06.2011
Kontakt:
jafarhasanpoor@gmail.com
Om upprättelse, försoning, medling och hämnd:
Del (1)
1.
Två källor om upprättelse
1.1. Inledning
När man har löst en konflikt är det viktigt med
upprättelse. Medling kan underlätta detta
arbete. Nedan citerar jag några rader av två
gratis källor om ämnet på webben.
Jag själv har strykt över några rader.
1.2. De preventiva och retributiva teorierna
”Inom rättsfilosofin förekommer olika teorier om
straff. Enligt den preventiva teorin syftar
straffet till att avskräcka från (fortsatt)
brottlighet. Den retributiva teorin är
tvärtom tillbakablickande – straffet går ut på
att den dömde ska sona sitt brott och syftar
till att återställa balansen mellan förövaren
och brottsoffret/samhället.” ( Teologie
doktorn Ann Heberlein)
http://www.vr.se/huvudmeny/tvarsnittnr22010/
1.3. Kränkningens innebörd: den andra har låg
värde!
”Den som blir utsatt för en kränkning, med
innebörden att hans eller hennes värde är lågt,
kan hantera detta på två sätt. Offret kan,
skriver filosofen Jean Hampton, avfärda
budskapet som felaktigt och falskt eftersom hon
är övertygad om sitt eget värde. Offret kan
också tolka ett övergrepp som ett bevis på att
hon är mindre värd än andra, att hon är värdelös
och inte värd bättre. Den onda handlingen kan
för det tredje tolkas som bevis på något offret
tidigare misstänkt, men inte varit säker på,
nämligen att hon faktiskt är mindre värd än
andra. Kränkningen uppenbarar alltså sanningen
om hennes låga värde för henne. Upplevelsen av
ett minskat människovärde kan också komma som en
direkt konsekvens av den onda handlingen. Den
kränkning som en ond handling utgör kan förstås
som en förlust, som en stöld, som ett stigma.
Den här upplevelsen är särskilt tydlig när
individen blir utsatt för sexuellt våld. Efter
ett sexuellt övergrepp plågas offret ofta av
både skuld och skamkänslor, självförakt och
äckel.” (Anne Heberlein)
1.4. Offrets
behov i centrum
"… Hans [Nils Christies] grundläggande tes är
att rättssystemet berövar människor deras
konflikter, lämnar dem utanför och gör dem
maktlösa, och hans ambition är att bidra till
att skapa ett system eller rättviseparadigm som
bättre tar tillvara både offrets och förövarens
intressen. Konflikten ska så att säga återbördas
till dem som "äger" den, det vill säga offret
och gärningsmannen.”
”Grundtanken i denna rättvisediskurs, som anser
sig sätta offret och offrets behov i centrum, är
att rättsprocessen bör syfta till att laga, hela
och förvandla det som är trasigt.
En central tanke vid medling är att stärka
brottsoffrens positioner i rättskipningen, en
annan är att medlingsprocessen ska hjälpa
gärningsmannen att komma till insikt och stärka
honom i växandet till moraliskt
ställningstagande. Alltså syftar medling vid
brott till dialog och ökad förståelse mellan
offer och förövare. Syftet är att göra det
möjligt för den felande att ta ansvar för sitt
brott, något man menar att traditionell
rättskipning ofta misslyckas med.” (Anne
Heberlein)
1.5.
Om
medling
”Mötet mellan offer och förövare är centralt i
den reparativa ideologin.
Lise-Lotte Rytterbro, forskare vid
kriminologiska institutionen på Stockholms
universitet, beskriver mötets betydelse i
medlingsprocessen så här:
Närhet och helande kan ses som
medlingens kärna. Genom möten och samtal uppnås
den närhet som är förutsättningen för ett
helande. Närhet betraktas som ett slags
botemedel för kriminalitet.” (Anne
Heberlein)
1.6. Restorativ rättvisa är snabb!
”Delar av rörelsen för restorativ rättvisa ser
inte bara ett potentiellt bättre juridiskt
system i en övergång till ett återintegrerande
och läkande system för bestraffning av brott.
För dem är övergången till restorativ rättvisa
ett återupprättande av något som gått förlorat.
Dvs. det är inte en ny och unikt företeelse i
mänsklighetens historia utan ett återupptäckande
av ett sätt att tillfredställa människans
verkliga rättskänsla.”
”Det första stadiet beskrivs som ett tidigt
samhällsbyggande där människan levde i
släktbaserade och holistiska gemenskaper som
fokuserade på gemensamt ansvar och
gruppaltruism. 27
I dessa samhällsformer var överlevnadsbehovet av
sådan art att de långvariga och uppslitande
konflikter som t.ex. den retributiva
blodshämndsrättvisan innebar, utgjorde ett hot
mot samhället i dess helhet. Följaktligen kom
juridiken att formas utifrån behovet att enas
och läka ut problemen för att snabbt kunna
fokusera på överlevnadskampen.” 28
”Sammanfattningsvis säger man att de samhällen
som kännetecknas av att befinna sig i stadium
ett använde sig av reparativ rättvisa för att
straffa illgärningsmän. Denna reparativa
rättvisa var fokuserad på offret. Reparationen
byggde återställandet av ett holistiskt
samhällsperspektiv snarare än att straffa
gärningsmännen.29
Enligt denna historiesyn är idén om restoration
av offret en historisk och allmänmänsklig
sanning som förekommer i alla kulturer varhelst
människan har existerat.
Allt från romerskt, grekiskt, germanskt,
hinduiskt och konfucianskt rättstänkande sägs
utgå från detta.” 30
”En bestraffande, retributiv, rättvisa har
alltid existerat som en integrerad del av det
rättsliga systemet. Det som anses ha
förändrat detta förhållande var att den
romersk-katolska kyrkans kanoniska lag, och dess
vilja att kväsa heresier, blev den dominerande
inspirationskällan för den civila lagen i det
tidigmoderna Europa. Detta motiverades med att
klandervärda handlingar var ett brott mot kyrkan
och inte mot offret.” 31 (Foskaren
Andreas Karlgren)
(http://www.uppsatser.se/uppsats/e6e0936c73/)
|