Datum:2010.10.16

Av: Jafar Hasanpoor

E-post: jafarhasanpoor@gmail.com

Fakta om hur stroke påverkar  minnet

        [Dessa anteckningar (i form av citat) är en kort presentation av information om stroke på två webbsidor.] 

5. Inledning

      Varje år får 30 000 svenskar stroke. På Nationaldagen 2009 drabbades jag av en stroke. De flesta vet ingenting om sjukdomen. Okunskap skadar de stroke drabbade hårt. Ibland blir de missförstådda och orättvist behandlade. 

5.1. Definition

  ”Stroke  är ett samlingsnamn på hjärninfarkt-blodpropp i hjärna- och hjärnblödning.” (Se:www.vardguiden.se)

5.2. Symptom och sjukdomsförlopp

       Stroke orsakar vissa funktionsnedsättningar på flera områden. Jag väljer några.

5.2.1. Fysiskt synliga funktionsnedsättningar vid stroke

”Kommunikation, afasi. Hos de flesta som är högerhänta sitter de centra som styr språket i den vänstra hjärnhalvan. Skador i den vänstra hjärnhalvan kan därför göra att man till exempel får svårt att tala eller förstå talat språk. Man kan även få svårt att läsa, skriva och räkna.” 

(Se: www.neuroguiden.se)    

”Yrsel. Skador i lillhjärnan kan ge yrsel, koordinationssvårigheter och balansproblem.” (Ibid.)

5.2.2. Stroke och dolda funktionsnedsättningar

”Minne. I huvudsak korttidsminnet påverkas.

”Koncentration. Det blir svårt att följa ett samtal med flera personer, slutföra aktiviteter och lära sig nya saker. Allt man skall göra tar längre tid och man kan inte hålla flera bollar i luften samtidigt.” (Ibid.)

5.2.3. Problem med tal och språk

 Vid stroke kan man få olika problem med tal och språk:

 ”Afasi. Man kanske inte hittar ord eller inte kan sätta ihop ord till meningar. Man kan få svårt att läsa och skriva.

Dysartri. Talet blir sluddrigt på grund av att man har en svaghet eller förlamning i de muskler som man använder när man talar: tungan, mjuka gommen och läpparna. Språket är bevarat men verktyget fungerar inte.

Pragmatiska svårigheter. Man har problem att uttrycka och tolka kroppsspråk, mimik, satsmelodi, tonfall och tonläge.” (Ibid.)

5.2.4. Sjukdomsförloppet

”För alla dem som överlever [stroke] går det inte att förutsäga hur snabbt förbättringen kommer att ske eller hur fullständig förbättringen blir. Förbättringar kan ske flera år efterinsjuknandet.

I en stor svensk undersökning konstaterades att de som överlevt en stroke hade fortfarande två år efter insjuknandet stort behov av stöd och hjälp. Drygt hälften uppgav sig vara beroende av stöd från anhöriga. En femtedel av dem som var helt oberoende före insjuknandet i stroke behövde efteråt så mycket hjälp att de måste vistas på sjukhem eller servicehem. Dock kunde mer än hälften av dem som bott i eget boende före sin stroke återvända hem. Många av de drabbade hade tal-, läs- och skrivsvårigheter två år efter anfallet.” (Ibid.)

5.3. Källor

http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Stroke-/

 http://www.neuroguiden.se/Diagnoser.Stroke.Symptom_och_sjukdomsforlopp.htm

http://www.neuroguiden.se/Diagnoser.Stroke.Vard_och_behandling.htm