|
Om samlevnad (del två)
Datum:11.12.2010
Av:
Jafar Hasanpoor
2. Familjen: att leva i fred
eller att kriga?
”Ni bör alltså förstå att det finns två sätt
att strida, i det ena fallet med hjälp av lagen,
i det andra med styrkan. Den förra metoden är
utmärkande för människan, den andra för djuret,
men därför att den förra många gånger inte är
tillfyllest, måste man tillgripa den senare.
Följaktligen bör en furste kunna använda sig av
både djurets och människans egenskaper…”
(Fursten, s 88)
2.1. ”Inledning”
Mina diskussioner om samlevnad är preliminära
och begränsade. I min debatt använder jag
samhällsvetenskapliga teorier.
Det kapitalistiska samhället (jag betraktar
China, Cuba… som statskapitalistiska samhällen)
består av fyra stora samhällskrafter:
De demokratiska krafterna: tror på alla
principer skrivna i Deklarationen om de
mänskliga rättigheterna och förverkligar dem, de
använder aldrig våld; de använder
vetenskap för att berika livet.
De konservativa krafterna tror inte på de
mänskliga rättigheterna, under de ”svagas” kamp
”tvingas” de att ”gå med” förverkligandet av
några mänskliga rättigheter. Så fort ”de svaga”
förlorar sin makt förnekar de konservativa de
”svagas” demokratiska rättigheter. Ibland
använder de våld, ibland använder de vetenskap.
De liberala krafterna tror på vissa
mänskliga rättigheter och förverkligar dem.
Ibland använder de våld, ibland vetenskap.
De radikala krafterna är förtryckta liberaler.
De tror på vissa mänskliga rättigheter
och förverkligar dem. Ibland använder de våld,
ibland vetenskap.
För att förstå stora samhälls krafter behöver vi
definitioner. I verkligheten kan en människa
bete sig demokratiskt i ett fall och
konservativt, liberalt eller radikalt i andra
frågor.
2.2. De fyra krafterna styr samhället
Hela samhället styrs av de stora krafterna,
politiskt och ekonomiskt. I en familj bedriver
de stora samhälls krafterna sin politik. För
att kunna visa klarare hur de fyra krafterna
bestämmer behöver vi konkreta fall. För
att allmänt förstå hur de bestämmer diskuterar
jag ett exempel i politiska frågor nedan:
Demokratiska krafter vill avskaffa monarkin,
genom grundlag förändringar, utan våld, med
debatt och forskning och genom att starta
folkrörelser. De argumenterar att i en demokrati
politiska ledare ska bli valda genom allmänval
och ingen får ärva politisk makt.
Konservativa vill bevara monarkin. Ibland
använder de våld.
Liberala vill begränsa kungens makt. Ibland
använder de våld.
Radikala krafter vill avskaffa monarkin. De
använder mindre debatt och forskning och ibland
våld.
2.3. De fyra lösningarna inom familjen
Vem bestämmer i familjen? För att kunna visa
klarare hur de fyra krafterna bestämmer behöver
vi analysera konkreta fall. För att
allmänt förstå hur de bestämmer, diskuterar jag
ett exempel i familjefrågor nedan:
Paret använder demokratiska lösningar: enligt de
mänskliga rättigheterna är mannen och kvinnan
jämlika. Med diskussioner och fredliga metoder
och dialog accepterar paret jämlikhetsprincipen
och båda bestämmer om familjefrågor.
Om de inte kan lösa problemet demokratiskt andra
lösningar dyker upp.
Konservativa lösningar:
a)
Demokratiska konservativa metoder:
Mannen säger att han tror på att mannen är
familjens chef och kvinnan accepterar det och
ger beslutsfattning i familjefrågor till honom
frivilligt.
b)
Extremt konservativa metoder
Kvinnans syn på människan ändras och säger att
hon väljer de mänskliga rättigheternas principer
och jämlikhet mellan man och kvinna. Hon säger
att både mannen och kvinnan (och barnen)
bestämmer när det gäller familjefrågor och ingen
har ensam rätt. Mannen går inte med på en sådan
princip och börjar med att håna och kränka
kvinnan.
c)
Fascistiska konservativa metoder
Mannen börjar slå kvinnan eller mörda henne.
Liberal lösning: båda går med på att jämlikhet
och jämställdhet är bra i vissa frågor.
Radikala lösningar: kvinnan blir medveten om
sina rättigheter och mannen går inte med på
förändringar. Kvinnan lämnar mannen.
Både men och kvinnor kan använda demokratiska,
liberala, radikala och konservativa, extrem
konservativa och fascistisk konservativa
metoder. Patriarkaliska samhället har gett
mannen mer politisk och ekonomisk makt än
kvinnan. Detta har lett till att mannen använder
mer extremt konservativa och fascistiska metoder
i familjefrågor än kvinnan.
2.4. Hur förekommer olika lösningar?
Många olika faktorer
påverkar våra beslut i familjefrågor. Jag nämner
bara några. De fyra stora krafterna finns
i samhället. Klass- och patriarkaliska samhället
påverkar oss och våra beslut. Det finns olika
teorier för att förklara klass- och könsaspekter
av livet.
För att lösa familjeproblem bör ett par skaffa
kunskap om olika teorier.
Om de skaffar kunskap om feminismen kommer den
konservativa mannen förstå att det är männsligt
att kvinnan får samma rättigheter i familjen.
Då kan problemet bli löst demokratiskt. Om man
inte kan ta hänsyn till klass och kön kan man
inte lösa problemet demokratiskt.
2.5. Ett par är olika också!
Ibland kan paret inte lösa problemet på grund av
psykiska problem av en av dem. Den demokratiska
lösningen är att man tar hänsyn till behov av
sådana personer, t.ex. rädsla är en viktig
faktor som kan skada ett par. Dessutom består
ett par av två individer som har olika behov.
Paret kan inte ha bara gemensamma behov. Var och
en av dem har individuella behov och interessen.
En kan vara intresserad av musik och en av
politik. De bör ha viss tid för att
tillfredställa sina individuella behov också.
2.6. Definitioner
Källa Nationalencyklopedin:
”Demokrati: folkmakt eller folkstyre.
Ordet demokrati har många dimensioner och är
dynamiskt. Man talar t.ex. om ekonomisk
demokrati, beslutsdemokrati och demokrati som
livsform. Politisk demokrati är en kombination
av de olika demokratityperna och kan variera i
karaktär, t.ex. socialistisk, liberal eller
konservativ demokrati. En viktig skiljelinje går
mellan direkt demokrati, i vilken samtliga
medborgare tillsammans fattar de politiska
besluten (t.ex. i folkomröstningar), och
indirekt eller representativ demokrati, där
medborgarna väljer sina representanter, som
sedan fattar de politiska besluten. Olika
traditioner betonar i olika grad demokratins
form (procedurerna för beslutsfattande)
respektive innehåll (resultaten av de
demokratiskt fattade besluten). Den moderna
politiska demokratin brukar kallas liberal
demokrati och har vid sidan av den nödvändiga
folkmakten vissa kännetecken, såsom fri- och
rättigheter, rättssäkerhet och maktdelning.
Rättigheter som yttrandefrihet och
organisationsfrihet uppfattas som en nödvändig
förutsättning för att folkmakten ska få
genomslag. Det första exemplet på demokrati som
styrelseform uppstod i de grekiska stadsstaterna
ca 500 f.Kr. Demokrati kommer av det grekiska
ordet för folkvälde.
Den antika grekiska demokratin var direkt. Alla
vuxna medborgare (dock inte kvinnor, utlänningar
samt slavar) fick rösta i folkförsamlingen genom
handuppräckning på rådets förslag. Uttagningen
till rådet, domstolarna och ämbetena gjordes
genom lottning bland anmälda kandidater. Den
muntliga politiska processen innebar att
skickliga och tränade talare hade de största
möjligheterna att påverka.
I det romerska statsskicket utövades folkets
makt i tre olika folkförsamlingar, comitia.
Demokratin begränsades dock genom förmåner för
den härskande adeln.”
”Fascism, politisk rörelse med ursprung i
mellankrigstidens Italien, där den grundades och
leddes av Benito Mussolini. Dess symbol är
spöknippet, fasces, som användes i antikens Rom
och som gav rörelsen dess namn. Viktiga
beståndsdelar i fascismen är nationalism,
populism och våldsdyrkan samt avståndstagande
från demokrati och kommunism. Den italienska
fascismen var dock inte lika totalitär som
diktaturerna i Sovjetunionen och Nazityskland;
monarkin kvarstod som styrelseskick, och
byråkratin, kyrkan och militären förblev egna
maktcentrum. Efter Mussolinis maktövertagande i
Italien 1922 infördes korporationerna,
branschvisa sammanslutningar mellan arbetsgivare
och löntagare. Fascism har förekommit i andra
varianter i olika länder, främst under
mellankrigstiden och andra världskriget. I
Spanien levde det fascistiska styrelseskicket
kvar under Francisco Francos styre (1939–75).
I det kommunistiska Östeuropa utvidgades
fascismbegreppet efter andra världskriget till
att innefatta även nazismen. Denna vida
definition har inte fått något generellt
genomslag till följd av påpekanden om de många
faktiska skillnader som existerade mellan
fascism och nazism”
”Konservatism: politisk åskådning som
strävar efter bevarande och långsam
samhällsförändring. Den tidiga politiska
konservatismen utformades i reaktion mot den
revolutionära nedbrytning av institutioner och
värden som följde först med upplysningen och
franska revolutionen, därefter med
industrialismen och trycket från socialistiska
idéer. Edmund Burkes Reflections on the
Revolution in France (1790) formulerade tidigt
denna kritik och är viktig för konservatismen.
Staten, kyrkan och familjen är viktiga
institutioner som ska skyddas mot
rationalistiska idéer. Mot slutet av 1800-talet
tog konservatismen intryck från nationalism och
imperialism, och den förhöll sig avvaktande till
demokratins genomförande. I modern tid har
konservatismen framför allt slagit vakt om
äganderätten, och den har hävdat både det
liberala samhällets institutioner och
värderingar och traditionella sociala, politiska
och moraliska värden.”
”Liberalism:
samhällsåskådning och politisk ideologi.
Religions-, tryck- och yttrandefrihet samt
hänsyn till individens behov och rättigheter är
grundläggande principer för liberalismen. Termen
växte fram under sent 1700-tal i samband med att
krav började ställas på att privilegiesamhället
skulle avskaffas. Den gren av liberalismen som
motsatte sig all statlig påverkan i individernas
liv fick snart en motrörelse i en mer
socialreformistisk inriktning, som förespråkades
av bl.a. John Stuart Mill (och låg till grund
för socialliberalismen). Enligt denna krävs
statliga ingripanden till skydd för de svaga i
samhället. Den senare riktningen har kommit att
prägla de flesta moderna liberala partier. I den
tidigare återfinns drag i den av moderna
högerpartier ofta företrädda, mycket
statskritiska nyliberalismen. Politiskt fick
liberalismen genomslag under tidigt 1900-tal
genom reformer för demokrati och ökad
jämlikhet.”
”Radikal”
som innebär stora, grundläggande förändringar
(som lösning på ett problem; om handling e.d.);
(allmännare) genomgripande; speciellt om
medicinsk behandling som syftar till
fullständigt botande av sjukdom e.d.).”
2.7. Imagine
http://www.youtube.com/watch?v=-b7qaSxuZUg
2.8. Tillägg
Jag tackar min vän Inger Vestergård mycket för
korrigeringen av debattinlägget. Men jag är
själv ansvarig för eventuella fel.
2. 9. Källor
Machiavelli, Niccolo, (2004), Fursten,
bokförlaget Natur och Kultur (originalet: tryckt
1532).
|