Dr. Jafar Hassanpoor's homepage

 

 

 

Om samlevnad (del två)  

Datum:11.12.2010

Av: Jafar Hasanpoor

 

2. Familjen: att leva i fred eller att kriga?

 

  ”Ni bör alltså förstå att det finns två sätt att strida, i det ena fallet med hjälp av lagen, i det andra med styrkan. Den förra metoden är utmärkande för människan, den andra för djuret, men därför att den förra många gånger inte är tillfyllest, måste man tillgripa den senare. Följaktligen bör en furste kunna använda sig av både djurets och människans egenskaper…” (Fursten, s 88)

2.1. ”Inledning”

Mina diskussioner om samlevnad är preliminära och begränsade. I min debatt använder jag samhällsvetenskapliga teorier.

Det kapitalistiska samhället (jag betraktar China, Cuba… som statskapitalistiska samhällen) består av fyra stora samhällskrafter:

De demokratiska krafterna: tror på alla principer skrivna i Deklarationen om de mänskliga rättigheterna och förverkligar dem, de använder aldrig våld; de använder vetenskap för att berika livet.

De konservativa krafterna tror inte på de mänskliga rättigheterna, under de ”svagas” kamp ”tvingas” de att ”gå med” förverkligandet av några mänskliga rättigheter. Så fort ”de svaga” förlorar sin makt förnekar de konservativa de ”svagas” demokratiska rättigheter.   Ibland använder de våld, ibland använder de vetenskap.

De liberala krafterna tror på vissa mänskliga rättigheter och förverkligar dem. Ibland använder de våld, ibland vetenskap.

De radikala krafterna är förtryckta liberaler. De tror på vissa mänskliga rättigheter och förverkligar dem. Ibland använder de våld, ibland vetenskap.

För att förstå stora samhälls krafter behöver vi definitioner. I verkligheten kan en människa bete sig demokratiskt i ett fall och konservativt, liberalt eller radikalt i andra frågor.

2.2. De fyra krafterna styr samhället

Hela samhället styrs av de stora krafterna, politiskt och ekonomiskt.  I en familj bedriver de stora samhälls krafterna sin politik.  För att kunna visa klarare hur de fyra krafterna bestämmer behöver vi konkreta fall.   För att allmänt förstå hur de bestämmer diskuterar jag ett exempel i politiska frågor nedan:

Demokratiska krafter vill avskaffa monarkin, genom grundlag förändringar, utan våld, med debatt och forskning och genom att starta folkrörelser. De argumenterar att i en demokrati politiska ledare ska bli valda genom allmänval och ingen får ärva politisk makt.

Konservativa vill bevara monarkin. Ibland använder de våld.

Liberala vill begränsa kungens makt. Ibland använder de våld.

 

Radikala krafter vill avskaffa monarkin. De använder mindre debatt och forskning och ibland våld.

2.3. De fyra lösningarna inom familjen

Vem bestämmer i familjen?  För att kunna visa klarare hur de fyra krafterna bestämmer behöver vi analysera konkreta fall.   För att allmänt förstå hur de bestämmer, diskuterar jag ett exempel i familjefrågor nedan:

Paret använder demokratiska lösningar: enligt de mänskliga rättigheterna är mannen och kvinnan jämlika. Med diskussioner och fredliga metoder och dialog accepterar paret jämlikhetsprincipen och båda bestämmer om familjefrågor.

Om de inte kan lösa problemet demokratiskt andra lösningar dyker upp.

Konservativa lösningar:

a)    Demokratiska konservativa metoder:

Mannen säger att han tror på att mannen är familjens chef och kvinnan accepterar det och ger beslutsfattning i familjefrågor till honom frivilligt.   

b)      Extremt konservativa metoder

Kvinnans syn på människan ändras och säger att hon väljer de mänskliga rättigheternas principer och jämlikhet mellan man och kvinna.  Hon säger att både mannen och kvinnan (och barnen) bestämmer när det gäller familjefrågor och ingen har ensam rätt. Mannen går inte med på en sådan princip och börjar med att håna och kränka kvinnan.   

c)     Fascistiska konservativa metoder

Mannen börjar slå kvinnan eller mörda henne.

 

Liberal lösning: båda går med på att jämlikhet och jämställdhet är bra i vissa frågor.

Radikala lösningar: kvinnan blir medveten om sina rättigheter och mannen går inte med på förändringar. Kvinnan lämnar mannen.

Både men och kvinnor kan använda demokratiska, liberala, radikala och konservativa, extrem konservativa och fascistisk konservativa metoder. Patriarkaliska samhället har gett mannen mer politisk och ekonomisk makt än kvinnan. Detta har lett till att mannen använder mer extremt konservativa och fascistiska metoder i familjefrågor än kvinnan.

2.4. Hur förekommer olika lösningar?

Många olika faktorer påverkar våra beslut i familjefrågor. Jag nämner bara några. De fyra stora krafterna finns i samhället. Klass- och patriarkaliska samhället påverkar oss och våra beslut. Det finns olika teorier för att förklara klass- och könsaspekter av livet.  

För att lösa familjeproblem bör ett par skaffa kunskap om olika teorier.

Om de skaffar kunskap om feminismen kommer den konservativa mannen förstå att det är männsligt att kvinnan får samma rättigheter i familjen.  Då kan problemet bli löst demokratiskt. Om man inte kan ta hänsyn till klass och kön kan man inte lösa problemet demokratiskt.

2.5. Ett par är olika också!

Ibland kan paret inte lösa problemet på grund av psykiska problem av en av dem. Den demokratiska lösningen är att man tar hänsyn till behov av sådana personer, t.ex. rädsla är en viktig faktor som kan skada ett par.  Dessutom består ett par av två individer som har olika behov. Paret kan inte ha bara gemensamma behov. Var och en av dem har individuella behov och interessen. En kan vara intresserad av musik och en av politik.  De bör ha viss tid för att tillfredställa sina individuella behov också.

2.6. Definitioner

Källa Nationalencyklopedin:

Demokrati: folkmakt eller folkstyre. Ordet demokrati har många dimensioner och är dynamiskt. Man talar t.ex. om ekonomisk demokrati, beslutsdemokrati och demokrati som livsform. Politisk demokrati är en kombination av de olika demokratityperna och kan variera i karaktär, t.ex. socialistisk, liberal eller konservativ demokrati. En viktig skiljelinje går mellan direkt demokrati, i vilken samtliga medborgare tillsammans fattar de politiska besluten (t.ex. i folkomröstningar), och indirekt eller representativ demokrati, där medborgarna väljer sina representanter, som sedan fattar de politiska besluten. Olika traditioner betonar i olika grad demokratins form (procedurerna för beslutsfattande) respektive innehåll (resultaten av de demokratiskt fattade besluten). Den moderna politiska demokratin brukar kallas liberal demokrati och har vid sidan av den nödvändiga folkmakten vissa kännetecken, såsom fri- och rättigheter, rättssäkerhet och maktdelning. Rättigheter som yttrandefrihet och organisationsfrihet uppfattas som en nödvändig förutsättning för att folkmakten ska få genomslag. Det första exemplet på demokrati som styrelseform uppstod i de grekiska stadsstaterna ca 500 f.Kr. Demokrati kommer av det grekiska ordet för folkvälde.

Den antika grekiska demokratin var direkt. Alla vuxna medborgare (dock inte kvinnor, utlänningar samt slavar) fick rösta i folkförsamlingen genom handuppräckning på rådets förslag. Uttagningen till rådet, domstolarna och ämbetena gjordes genom lottning bland anmälda kandidater. Den muntliga politiska processen innebar att skickliga och tränade talare hade de största möjligheterna att påverka.

I det romerska statsskicket utövades folkets makt i tre olika folkförsamlingar, comitia. Demokratin begränsades dock genom förmåner för den härskande adeln.”

Fascism, politisk rörelse med ursprung i mellankrigstidens Italien, där den grundades och leddes av Benito Mussolini. Dess symbol är spöknippet, fasces, som användes i antikens Rom och som gav rörelsen dess namn. Viktiga beståndsdelar i fascismen är nationalism, populism och våldsdyrkan samt avståndstagande från demokrati och kommunism. Den italienska fascismen var dock inte lika totalitär som diktaturerna i Sovjetunionen och Nazityskland; monarkin kvarstod som styrelseskick, och byråkratin, kyrkan och militären förblev egna maktcentrum. Efter Mussolinis maktövertagande i Italien 1922 infördes korporationerna, branschvisa sammanslutningar mellan arbetsgivare och löntagare. Fascism har förekommit i andra varianter i olika länder, främst under mellankrigstiden och andra världskriget. I Spanien levde det fascistiska styrelseskicket kvar under Francisco Francos styre (1939–75).

I det kommunistiska Östeuropa utvidgades fascismbegreppet efter andra världskriget till att innefatta även nazismen. Denna vida definition har inte fått något generellt genomslag till följd av påpekanden om de många faktiska skillnader som existerade mellan fascism och nazism”

Konservatism: politisk åskådning som strävar efter bevarande och långsam samhällsförändring. Den tidiga politiska konservatismen utformades i reaktion mot den revolutionära nedbrytning av institutioner och värden som följde först med upplysningen och franska revolutionen, därefter med industrialismen och trycket från socialistiska idéer. Edmund Burkes Reflections on the Revolution in France (1790) formulerade tidigt denna kritik och är viktig för konservatismen. Staten, kyrkan och familjen är viktiga institutioner som ska skyddas mot rationalistiska idéer. Mot slutet av 1800-talet tog konservatismen intryck från nationalism och imperialism, och den förhöll sig avvaktande till demokratins genomförande. I modern tid har konservatismen framför allt slagit vakt om äganderätten, och den har hävdat både det liberala samhällets institutioner och värderingar och traditionella sociala, politiska och moraliska värden.”

 

”Liberalism: samhällsåskådning och politisk ideologi. Religions-, tryck- och yttrandefrihet samt hänsyn till individens behov och rättigheter är grundläggande principer för liberalismen. Termen växte fram under sent 1700-tal i samband med att krav började ställas på att privilegiesamhället skulle avskaffas. Den gren av liberalismen som motsatte sig all statlig påverkan i individernas liv fick snart en motrörelse i en mer socialreformistisk inriktning, som förespråkades av bl.a. John Stuart Mill (och låg till grund för socialliberalismen). Enligt denna krävs statliga ingripanden till skydd för de svaga i samhället. Den senare riktningen har kommit att prägla de flesta moderna liberala partier. I den tidigare återfinns drag i den av moderna högerpartier ofta företrädda, mycket statskritiska nyliberalismen. Politiskt fick liberalismen genomslag under tidigt 1900-tal genom reformer för demokrati och ökad jämlikhet.”

 

”Radikal” som innebär stora, grundläggande förändringar (som lösning på ett problem; om handling e.d.); (allmännare) genomgripande; speciellt om medicinsk behandling som syftar till fullständigt botande av sjukdom e.d.).”

2.7. Imagine

http://www.youtube.com/watch?v=-b7qaSxuZUg

2.8. Tillägg

Jag tackar min vän Inger Vestergård mycket för korrigeringen av debattinlägget. Men jag är själv ansvarig för eventuella fel.

2. 9. Källor

Machiavelli, Niccolo, (2004), Fursten, bokförlaget Natur och Kultur (originalet: tryckt 1532).